Nu...

TID ....ett så makalöst mäktigt ord.Dagarna går alldeles för fort.Har alltid haft problem med att hänga med.Försöker fylla dem med massor av saker,av glädje,känslor,vänner,kärlek,familj, ja....liv:)Och när jag tänker tillbaka så har jag verkligen lyckats...

Ler:) åt alla underbara minnen man skapat och upplevt.Men ibland så är det viktigt att vila. Precis som dem som springer de där väldigt långa loppen och stannar för vätskepåfyllning. Vi behöver det ibland när vi springer på i livet.För mig är det såna här kvällar som är påfyllning. Kvällar jag vet att jag kunde suttit någonstans med musik coh vänner och haft det underbart men valde istället att bara softa.

Ensamhet som man själv valt är skön ensamhet.Tid att reflektera,stanna upp och bara vara nu...i denna stund.Vara glad för allt man har.

TIDEN vill nu att jag börjar planera för framtiden vilket skapar ett visst dilemma för mig som lever som jag känner.Hur ska jag kunna planera för så långt framåt, inte bara leva och se vad varje dag har att ge?

Känner mig dock mer redo än tidigare för att bli vuxen.Ja ,vuxen har jag ju varit länge,väldigt länge på många sätt och vis.Men där finns ju så många plan.Undrar vad framtiden har att ge...ja snart e jag väl 40 och sitter och läser detta:)Då har jag facit.

På med maratonskorna allihopa så ni hinner med i tempot men glöm inte att stanna för vila och påfyllning för resten av färden:) Och kom ihåg att i detta loppet är det inte den som kommer först till mål som är vinnaren utan den som uppskattar omgivningarna och medlöparna.Ses på banan:)kram